I fågelvärlden talas det mycket om ekologisk mat och säkra material, men så fort vi tittar på burens botten går det ofta snett. Djuraffärerna är fulla av majsstammar (corn cob), pressade pappersgranulat och träspån. Uttryck som ”100 % naturligt” och ”optimal absorptionsförmåga” hörs överallt.

På Jungle Beast tittar vi på hur en fågel verkligen är uppbyggd. Och när man förstår en papegojas anatomi inser man att dessa trendiga burfåglar är en tickande tidsbomb för sin egen hälsa. Detta är den vetenskapliga verkligheten bakom förpackningen.

1. Fåglarnas andningssystem: extremt effektivt och extremt känsligt

För att förstå varför markväxter är farliga måste vi titta på lungorna. Fåglar andas inte på samma sätt som däggdjur. Medan vi andas in och ut i samma alveoler har fåglar ett komplext system med luftkammare (air sacs) och ett konstant, enkelriktat luftflöde.

Detta system är extremt effektivt när det gäller att ta upp syre, men därför också extremt känsligt för giftiga ämnen, gaser och mikroorganismer. Allt som virvlar runt på burens botten hamnar via dessa luftfickor djupt inne i fågelns kropp. Det finns inget filter som hindrar detta.

2. Majskolv (majsunderlag): Aspergillus-odlingskammaren

Markbeläggning av majskorn tillverkas av den hårda kärnan i majskolven. Den suger upp fukt som en svamp. Och det är just det som är problemet.

Mykologisk kontaminering: Papegojor spiller vatten, frukt och grönsaker. Så snart dessa organiska safter tränger ner i majsbädden uppstår ett anaerobt, fuktigt mikroklimat längst ner i kornen. Detta är den perfekta grogrunden för Aspergillus fumigatus, en opportunistisk svamp.

Aspergillos: Svampen producerar miljontals mikroskopiskt små sporer. När din fågel slår med vingarna svävar dessa sporer upp och sugs in djupt i luftpåsarna. Detta leder till aspergillos: en försvagande, ofta dödlig svampinfektion i luftvägarna som är extremt svår att behandla.

Mekanisk obstruktion (impaktion): Papegojor är av naturen födosökare; de undersöker marken med näbben och tungan. Om de av misstag sväljer majskorn sväller dessa upp i krävan eller muskelmagen. Eftersom fågeln inte kan smälta dessa hårda cellulosafibrer uppstår en livshotande obstruktion i mag-tarmkanalen.

3. Papperskorn: en petriskål för bakterier

Pressat papper eller kartonggranulat säljs ofta som det ”säkra” alternativet eftersom det inte möglar lika snabbt som majs. Den mikrobiologiska verkligheten ser dock annorlunda ut.

Bakterietillväxt: Papper håller kvar fukt under mycket lång tid utan att det direkt ser vått ut på ytan. I kombination med fågelns urin och avföring skapas en perfekt odlingsmiljö för gramnegativa bakterier som E. coli, Salmonella och Klebsiella. Fågeln rotar omkring i sin egen bakteriekälla, vilket kan leda till svårbehandlade fotblåsor (pododermatit) och tarminfektioner.

Kemiska rester: Även om många tillverkare hävdar att de använder ”giftfritt” bläck, innehåller återvunnet papper ofta fortfarande rester av blekmedel, tungmetaller och kemiska bindemedel som frigörs när fågeln tuggar på kornen.

4. Träfibrer: giftiga fenoler och mekanisk irritation

Träspån från barrträd (som ceder eller tall) doftar härligt friskt, men den doften är rena giftet för en fågel.

Aromatiska kolväten (fenoler): Barrträ avger naturligt fenoler för att skydda sig mot insekter. När en papegoja ständigt andas in dessa ångor via sina luftpåsar påverkar detta direkt epitelcellerna i luftvägarna. Dessutom tas dessa toxiner upp i blodet, vilket leder till en kronisk överbelastning av levern.

Fint damm: Träspån och sågspån avger fint damm vid varje rörelse. Detta damm irriterar slemhinnorna i ögonen och de övre luftvägarna, vilket orsakar kroniskt näsflöde och nysningar.

Hur ska då en naturlig mark se ut?

I naturen lever en papegoja inte ovanpå ett tjockt lager av ruttnande organiskt material i ett slutet utrymme. Avföringen faller ner på marken och blåser bort eller sjunker ner i jorden. I en bur eller voljär måste vi efterlikna den hygieniska miljön. Syftet med ett underlag är inte att dölja smuts, utan att ta bort den.

Jungle Beast-metoden för en frisk jord:

1. Använd alltid ett golvgaller (om möjligt): Se till att fågeln inte fysiskt kan komma åt sin egen avföring eller mat som fallit ner.
2. Otryckt, absorberande papper: Lägg helt enkelt tjockt förpackningspapper eller tidningspapper (utan glansiga färglager) under gallret. Varför? På det kan du direkt se urinens och avföringens konsistens och färg. Förändringar i dessa är ofta det allra första tecknet på att en fågel är sjuk.
3. Daglig rengöring: Ingen typ av strö kan ersätta en god hygienrutin. Ta bort papperet varje dag. På så sätt hinner svamp och bakterier helt enkelt inte bilda en koloni.

Kort sagt: Lämna marknadsföringspåsarna fulla med majs och papper kvar i butiken. Satsa på mekanisk hygien och håll din fågels luftvägar rena. Det är vad verklig omsorg handlar om.